Upphackad sömn. Jag går som i nån slags dimma och hör fortfarande den lilla rösten som ropar mamma. Trassliga drömma och många tankar. Liten. Jag förstår så himla väl att det är mycket han ska bearbeta. Men utan sömn blir jag någon annan. Häxan surtant. Kaffe och snus får rädda denna dagen.
Ikväll klär vi granen.
Och ja, det borde komma en bild här. Men jag skonar er.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar